Efter tre år i fängelse är Cruella DeVil utsläppt! Hon lovar dyrt och heligt att nu är det slut på alla hundrov för hennes del. Hon skall bränna samtliga sina pälsar och alldeles säkert lovar hon att bränna skissen till den dalmatinerpäls hon så hett tidigare åtrått!
När nu Cruella, som förresten i fortsättningen vill kallas för Ella, skall göra 500 timmars samhällstjänst som avslutning på sitt straff för bortrövandet av de 101 dalmatinerna i föregående film, som denna story är en fortsättning av, så händer följande:
Kevin är tillsammans med Johan ansvarig för ett hundhärbärge för herrelösa hundar. Nu hotas de av vräkning och föreståndaren Kevin kämpar för att få tak över huvudet för sina skyddslingar. Johan har tidigare varit straffad och som övervakare har han dalmatinernas matte Cloe, som jobbar mitt i London - med Big Ben som närmaste granne. Cruella..., förlåt, Ella DeVil har också Cloe som övervakare.
Cloe har väldans svårt att tro på Ellas omvändelse, då hon har hennes grymhet mot hundarna i färskt minne. Men när hon visar sin välvilja och ställer upp för de herrelösa hundarna hos Kevin, ja då börjar alla tro på att Ella menar väl. Ella har nu en liten hund som hon kallar för Pluffis, och som kommer att spela en huvudroll i senare skede i filmen. Liten, men naggande god!
För naturligtvis är det så, att Ella blir Cruella - så småningom. Dalmatinerpälsen hägrar... Denna gång med en huva i förlängningen, vilket medför att hon nu vill ha 102 dalmatinervalpar för att ge till körsnär Jean Pierre, som skall sy den.
Cruellas arma stackars hunsade betjänt får också nog av både Cruella och körsnären, och han sällar sig till de behjälpliga - och däribland en helt fantastisk papegoja, som är så härligt rolig. Papegojans svenska röst görs av Johannes Brost, alldeles förträffligt! Alla röster i filmen är på svenska.
Fantastiska hundar och en helt charmerande papegoja. Och en strålande Glenn Close! Emma (5 år) tyckte filmen var toppen! Hon tyckte "första delen" var litet trög, och att filmen blev bara bättre och bättre ju längre den framskred. Precis vad jag också tyckte!
